Inom studien Skolbarns hälsovanor börjar nu en enkät att skickas ut till sammanlagt 4 000 klasser i landet. Frågorna ska ge svar på hur 11-, 13- och 15-åringar mår, har det i skolan, deras levnadsvanor och hur covid-19-pandemin har påverkat dem. Även frågor om psykisk hälsa och välbefinnande ingår. Resultaten kommer för första gången att presenteras på regional nivå.
Relaterade inlägg
Var fjärde kvinna och mer än var tredje man i Sverige tror att ångest är orsakad av personen själv, och undersökningar från andra länder visar på liknande resultat. Följden kan…
Ungefär var fjärde 6–9-åring har övervikt eller fetma, visar data från kommunerna som samlats in av Folkhälsomyndigheten. När det gäller äldre barn som ingår i undersökningen Skolbarns hälsovanor…
Folkhälsomyndigheten har tagit fram en första nationell handlingsplan för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, SRHR. Den kommer att ligga till grund för Sveriges arbete inom området de kommande tio…
Folkhälsomyndigheten samarbetar med Arbetsmiljöverket för att främja rörelsevariation i arbetslivet. En ny publikation ska ge arbetsgivare stöd i att skapa goda förutsättningar för rörelse och rätt belastning…
Hur är den psykiska hälsan bland unga i Sverige i dag? I en stor kartläggning lyfts ungas egna röster om psykisk hälsa, deras behov och möjliga utvecklingsområden från samhällets sida.
En stor undersökning bland elever visar att trivseln i skolan minskar, samtidigt som skolstressen ökar. Allt fler unga har också en funktionsnedsättning eller långvarig sjukdom, så som adhd eller allergi.…
Kriget i Ukraina medför att många söker skydd i Sverige. Utifrån det epidemiologiska läget i Ukraina är risken för spridning av smittsamma sjukdomar generellt sett relativt låg. Men människor på…
Folkhälsomyndigheten har tidigare rapporterat om att antalet suicid har ökat i gruppen 15–29 år. Djupare analyser visar att det är åldersgruppen 20-29 år som står för ökningen medan utvecklingen varit…
Unga som har föräldrar med spelproblem mår sämre än andra unga. De uttrycker bland annat mer missnöje med sin psykiska och fysiska hälsa, stress, fritid, vänner och tro på framtiden.…
Såväl före som under pandemin har psykiska besvär varit vanligare bland arbetslösa än bland sysselsatta. Däremot ökade inte skillnaderna mellan grupperna under pandemin, enligt en ny rapport från Folkhälsomyndigheten.
